AI, eller artificiell intelligens, har blivit ett hett ämne i samhällsdebatten den senaste tiden. Vad är egentligen AI och hur påverkar det våra liv? Dessa är frågor som många ställer sig, och i den här krönikan tänkte jag ta en närmare titt på detta fascinerande ämne.
Stopp! Innan du läser vidare, ta en extra titt på stycket ovanför! Märker du något konstigt? Något annorlunda? Min förhoppning är förstås att du ska tycka att texten är tråkigare än de krönikor du brukar läsa i PC för Alla, men jag befarar att du inte märker någon skillnad.
Skillnaden är dock enorm. Krönikans första stycke är inte skrivet av mig utan av en robot. Jag gav helt enkelt den omtalade ai-tjänsten Chat GPT instruktionen: Skriv inledningen till en krönika om AI. Resultatet är krönikas första stycket – och som du ser är det på svenska.
Läs även: Intervju med Chat GPT – chattroboten tar ai-genererad text till en helt ny nivå
Chat GPT är en tjänst från forskningsbolaget Open AI, ett företag som även fått stor uppmärksamhet för bildskapartjänsten Dall E 2. Chat GPT fokuserar däremot på text och den kan både samtala och skriva text på beställning.
Vad Chat GPT gör är hämta text som finns på internet och med hjälp av artificiell intelligens paketera den på ett sätt som imiterar det mänskliga språket. Resultatet är välformulerat, men inte alltid sant. Direkt efter lanseringen började exempel på tjänstens felaktigheter cirkulera på nätet.
Tjänsten söker inte heller efter information i realtid, utan alla svar bygger på text som hämtades in 2021. Frågan Vad heter Sveriges statsminister? besvaras alltså med Stefan Löfven. Andra liknande frågor avvisar den med förklaringen att den inte har möjlighet att söka efter aktuella data.
Men trots alla brister tror jag att ai-tjänster som Chat GPT kan förändra världen i grunden – och det gör mig både fascinerad och nervös. Framför allt kan den bli en mardröm i skolvärlden, från lågstadiet till universitetet.
Lärare är vana vid att elever försöker kopiera text från internet, men detta fusk är ganska lätt att genomskåda. Genom att söka på några typiska formuleringar i texten är det enkelt att hitta originalkällan – och det finns även kommersiella tjänster som avslöjar fusket. Med Chat GPT blir det här inte möjligt, eftersom själva texten är nyskapad. Ingen av meningarna i den här krönikans första stycket går exempelvis att hitta på internet.
En annan ny utmaning är att Chat GPT behärskar svenska så bra. Hittills har kvaliteten på datorgenererad text på små språk som svenska varit så undermålig att få låter sig luras. Allt det här håller på och förändras.
Nu hoppas jag att skolvärlden snabbt inser att det är viktigt att agera – oavsett om det handlar om att fokusera på muntliga övningar eller hitta effektiva verktyg som stoppar fusk. Det finns redan nu lösningar som gör att eleverna inte kommer åt internet när de skriver prov – det här är bland annat något som används under studentskrivningarna i Finland.
Läs även: Därför kan du snart inte lita på något du ser på nätet
En annan lösning skulle förstås vara att kräva att Chat GPT kunde publicerar de texter som man skapar öppet, så att de går att söka efter.
Men den stora utmaningen för oss alla är förstås att lära oss hantera text som har skapats med artificiell intelligens. Det här hoppas jag blir ”ett hett ämne i samhällsdebatten”.