Det finns en oro att 5g innebär nya och ökade strålningsrisker. I den här artikeln ger vi en enkel bild av vad 5g innebär rent tekniskt och vad som skiljer den från dagens mobilteknik. Vi försöker även ge en enkel introduktion till strålning och förklara vad som är känt om risker med strålning från radiosignaler. Vi sammanfattar även hur risksituationen ser ut just nu.
Först lite snabb teknikhistoria. NMT-nätet, det första kommersiella mobilnätet räknas nu i efterhand som 1g, första generationen. Efterföljaren GSM, eller 2g, innebar först och främst att mobiltelefontrafiken digitaliserades. 3g gav oss användbara datahastigheter, i alla fall för nedladdning och om vi inte rörde på oss alltför fort. Med 4g fick vi enormt mycket snabbare hastigheter både för upp- och nedladdning plus att vi fick bättre prestanda när vi rörde på oss.
Med 5g får vi ytterligare ökade hastigheter, men framför allt lägre latens, mindre fördröjningar. Låg latens är viktigt för det man kallar realtidskommunikation, till exempel att vi vill fjärrstyra saker. Dessutom ökar kapaciteten kraftigt med 5g, fler kan vara uppkopplade samtidigt inom samma område.
5g är i grund och botten ett samlingsnamn för en rad olika tekniklösningar. Om vi fokuserar på radiotekniken så arbetar de 5g-lösningar som är på väg att rullas ut nu i närtid på frekvensbandet runt 3,5 GHz. Därmed är den rent radiovågsmässigt och strålningsmässigt ganska lik den radioteknik som vi sedan flera år använder bland annat för 4g. Man kan uttrycka det som särskiljer 5g mer handlar om annorlunda kommunikationsprotokoll än om annorlunda radiolösningar.
På längre sikt finns planer på högre frekvenser runt 25–26 GHz för 5g, men det lär dröja några år. Det finns flera orsaker till den fördröjningen, bland annat att en del av de frekvenserna idag används för radiolänkar och liknande. Det tar några år innan de frekvenserna blir lediga.
Men vi kan konstatera att sett till radiofrekvenser innebär 5g egentligen inget påtagligt nytt. Man kommer även arbeta med mer riktade radiosignaler för att öka effektiviteten, men inte heller det är någon ny teknik.
Vad är strålning?
Strålning kan, starkt förenklat, beskrivas som överföring av energi utan att källan och målet för energin behöver vara i kontakt med varandra. Ett exempel är när du sitter en vårdag och njuter av värmen från solen. Det är energi överförd från solen till dig, utan att du behöver vara i kontakt med solen. Värmen från en brasa är ett annat exempel.
De här två exemplen pekar på ett par viktiga egenskaper hos strålning: Ju längre du befinner dig från brasan, ju mindre varm blir du av den. Blir avståndet tillräckligt stort överförs ingen meningsfull energi. Solen som är nästan 150 miljoner kilometer bort kompenserar det stora avståndet genom extremt hög effekt. Kort sagt: Effekt och avstånd är mycket viktiga faktorer för hur mycket strålning påverkar oss.
Givetvis spelar exponeringstid också roll, något många lärt sig genom att somna medan de solar. Radiovågor är bara en av många strålningstyper vi utsätts för dagligen. Synligt ljus och mest uppenbart solljus är ju ett annat exempel. Vi har en mer eller mindre konstant radioaktiv bakgrundsstrålning både från marken och föremål omkring oss – en källa till radioaktiv strålning som få känner till är vanlig tobaksrök.
Vi utsätts dessutom för kosmisk strålning, i synnerhet när vi flyger. På sjukhus, hos tandläkaren och i säkerhetskontroller utsätts vi för röntgensrålning. Elektriska fält innebär strålning. Ljud är faktiskt en form av strålning.FM-radio använder frekvenser mellan 87,5 och 108 MHz. Gamla NMT vi hade på 1980-talet körde 450 MHz, alltså mellan VHF och UHF. Medan efterföljaren GSM, alltså 2g, kom upp i 1800/1900 MHz (alltså lite avrundat strax under 2 GHz) som kan sägas vara mellan radio och mikrovågor.
Wifi-nät håller sig ofta runt 2,4 GHz. De 3g- och 4g-nät vi har här i Sverige arbetar på 2,1–2,7 GHz medan de första 5g-näten, som i Umeå, arbetar runt 3,5 GHz. Det finns 5g-nät i andra länder som använder upp till 4–5 GHz. På längre sikt funderar man på 5g-frekvenser runt 25–27 GHz.
Vilka risker finns det med strålning?
Det har forskats länge och mycket kring strålningsrisker för människor från radiovågor. Riskerna handlar i huvudsak om att radiovågor kan värma upp vävnad – mikrovågor är ju ett uppenbart exempel på det. Andra exempel är radiosändare med höga effekter eller radarantenner.
Utsätts du för tillräckligt kraftiga radiovågor tillräckligt länge kan du alltså få brännskador. Men det innebär också att du själv rätt tyligt känner om du skadas av radiovågor, ungefär som att du känner när du är för nära en brasa eller någon annan värmekälla. Det bränns.
Radiovågor kan också vara en bidragande faktor till en del cancertyper. Men här tyder mycket på att du måste upp i höga strålningsdoser som du känner som värme för att de skall vara tydligt farliga.
Som vi nämnde tidigare så handlar stråldos om en kombination av effekt, avstånd och tid. Det som talar för att mobiler skulle vara farliga är att vi använder dem så nära oss. Vi håller dem ofta intill huvudet. Men i gengäld arbetar de större delen av tiden med försvinnande små effekter, för det mesta handlar det om mindre än tusendels watt. Plus att vi på årsbasis ändå inte har dem intill örat så många timmar.
Faktum är att tillverkarna av mobiltelefoner har starka drivkrafter att minimera strålningen från dem. Dels förstås av hälsoskäl. Men också för att de alltid vill hålla nere effektförbrukningen och på så sätt få bättre batteritid. Så här är ett fall där jakten på tekniska prestanda ger en i alla fall delvis oavsiktlig hälsofördel.
Basstationer för mobiltrafik uppe på tak och i master kan däremot ha effekter på uppemot 40-50 watt, men dem kommer du i gengäld aldrig riktigt nära. De påverkar oss i praktiken ännu mindre än själva mobilerna.
Så hur farligt är 5g?
Självklart finns det risker kring 5g, men faktum är att strålning framstår som ett av de minsta problemen. De stora riskerna handlar snarare om saker som säkerhetsproblem, integritetsfrågor och stress.
5g kommer göra de möjligt att i mycket större omfattning än idag ge andra prylar än datorer egen uppkoppling. Allt från brödrostar till industrimaskiner. Det här ger ju mycket fler möjliga mål för attacker – hackning. I synnerhet när konsumentprodukter får uppkoppling.
Visst vore det smidigt om kylskåpet kunde ge dig en uppdaterad shoppinglista i mobilen när du handlar eller att du kan kolla så du inte glömde strykjärnet på. Och för tillverkare är det otroligt lockande att kunna samla in exakt och tillförlitlig statistik på hur och när deras apparater används. Men hur bra är tillverkare av köksmaskiner och hemelektronik på datasäkerhet? Och vill vi verkligen att allt från eltandborstar till barnens leksaker skall kunna samla in data om hur, var och när de används?
Sedan går de inte att bortse från att fler uppkopplade föremål helt enkelt kan ge oss fler potentiella teknikproblem och därmed mer teknikstress både hemma eller på jobbet. Alla som letat drivrutiner till en skrivare på jobbet eller försökt få mobilen all spela upp ett udda videoformat på tv:n känner igen hur stressande teknikkrångel kan vara.
Mobiler och andra uppkopplade enheter kan ju stressa oss även när de fungerar precis som de skall. Att man numera kan marknadsföra allt från spahelger till fjällstationer med att du slipper vara uppkopplad tyder på att många ibland längtar bort från den ständigt uppkopplade tillvaron. Som om det inte räckte med sociala medier, med 5g kan alla våra hushållsapparater och många andra föremål omkring oss både på jobbet eller i affären pocka på kontakt och uppmärksamhet.
Visst ska vi fortsatt hålla ögonen på strålning, men vi får inte glömma att det finns andra mycket akutare risker med 5g.
Detta säger Strålsäkerhetsmyndigheten
Vi kontaktade Jimmy Estenberg på Strålsäkerhetsmyndigheten.Jimmy Estenberg på Strålsäkerhetsmyndigheten. Hur länge har Strålsäkerhetsmyndigheten hållit ögonen på 5g? – Det har ju funnits diskussioner om det länge, men mer konkret började vi arbeta med frågan under tidiga våren 2018. Inledningsvis var det inte så tydligt vad 5g konkret kommer att innebära. Det är ett samlingsbegrepp för olika saker. Allt är inte nytt, exempelvis riktade lober, att radiovågor riktas för att användas mer effektivt, har tidigare använts i andra tillämpningar.
Ser ni någon påtaglig skillnad i eller ökning av strålningsrisken med 5g-teknik jämfört med befintliga mobiltekniker som 4g och wifi? – Inte utifrån den information som finns tillgänglig idag. Frekvenserna som kommer att användas inledningsvis är liknande de som redan används för trådlös kommunikation, som mobiltelefoni och trådlösa datornätverk. För de frekvenserna finns det omfattande forskning på hur starka radiovågor som behövs för att skada människor.
Har ni kunnat göra några mätningar? – Nej, vi har inte kunnat mäta ännu eftersom 5g inte är driftsatt i Sverige. Än så länge har vi fått basera våra exponeringsbedömningar på beräkningar och på mätningar som har gjorts i andra länder, som Australien och Sydkorea. Rent juridiskt är 5g inte tillståndspliktigt eller ens anmälningspliktigt enligt strålskyddslagen eller miljöbalken. Det innebär till exempel att det inte finns krav på miljökonsekvensbeskrivning för den här typen av verksamhet.
– Men så snart verksamheten är i drift så är mobiloperatörerna skyldiga att kontrollera och upprätthålla strålskyddet och vidta de åtgärder och försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på människors hälsa eller miljön?.
Är det något område inom 5g ni skulle vilja veta mer om? – Vi ser gärna mer forskning som undersöker hälsorisker med de högre frekvensband som det pratas om för framtida bruk, runt 26 GHz, där har vi begränsat med underlag idag. Källor och merläsning
